Radonsäkerhet i nyproduktion: metoder, krav och kostnadsfaktorer

Radon kan ta sig in i nya hus om du inte planerar rätt från start. Här får du en praktisk genomgång av metoder, regelkrav och vad som brukar driva kostnaden. Texten vänder sig till dig som bygger nytt eller förvaltar nyproducerade fastigheter.

Varför radonsäkring behövs i nya hus

Radon är en luktfri gas som främst kommer från marken och sprickor i berg. Den kan sugas in via otätheter i grundkonstruktionen när inomhusluften har lägre tryck än marken. I nyproduktion handlar radonskydd framför allt om att stoppa markradon samt att styra tryck och ventilation.

Enligt Boverkets byggregler (BBR) ska byggnaden projekteras så att radonhalten inomhus understiger 200 Bq/m³. Det kräver både rätt grundlösning och tydliga kontroller under byggtiden. Blåbetong förekommer sällan i nya hus, men metoderna nedan minskar risk även där det finns.

Förundersökning och projektering på tomten

Börja med att bedöma radonrisken på platsen. Använd markundersökning och geoteknisk data, inte bara översiktliga riskkartor. Vid höga halter radon i markluft planeras normalt både passiva spärrar och möjlighet till aktiv sug.

• Bestäm grundtyp: platta på mark, krypgrund eller källare påverkar val av metod.
• Välj princip för radonskydd: membran (radonduk), tätning av detaljer och eventuellt radonsug.
• Planera rördragning och sugpunkter redan i ritningsskedet för att undvika efterarbete.
• För in kontroller i kontrollplanen enligt PBL, inklusive täthetskontroll och mätning.

Ju tidigare radonfrågan tas in i projekteringen, desto enklare blir detaljlösningarna. Tänk särskilt på genomföringar för vatten, avlopp, el och dagvatten som annars blir svaga punkter.

Tät grund och genomföringar – radonduk och kritiska detaljer

En radonduk är ett gas­tätt membran som läggs i eller under betongplattan och ansluts mot kantbalk och genomföringar. Den ska vara kontinuerlig utan skador och fogar ska överlappas och förseglas enligt systemets anvisningar. Under duken läggs ett kapillärbrytande lager (makadam) och fungerande dränering.

• Läggning: jämn och ren bädd, rätt överlapp och rullad försegling på samtliga skarvar.
• Genomföringar: använd manschetter, klämringar och godkända tätmassor runt alla rör.
• Kantanslutning: mekanisk infästning och tätning mot kantbalk eller vägg för att undvika läckvägar.
• Krypgrund: radonspärr på marken samt tätning av bjälklag och sockelgenomföringar.
• Källare: komplettera utvändigt fuktskydd med invändig radonspärr och noggrann fogtätning.

Undvik att andra yrkesgrupper skär i membranet utan att återtätning planeras. Märk ut duken på ritning och på plats. Vid skador ska lagningslappar överlappa generöst och förseglas enligt instruktion.

Aktiv tryckstyrning: radonsug, radonbrunn och ventilation

Vid normal till hög markradon risk rekommenderas förberedd eller installerad radonsug. En radonsug består av rör i det kapillärbrytande lagret och en fläkt som skapar undertryck under plattan. Luften ventileras säkert ut ovan tak. Sugpunkter placeras så att hela plattan påverkas, ofta i centrum eller i flera zoner.

• Radonsug: dimensionera rördimension, antal sugpunkter och fläktkapacitet för aktuell platta.
• Radonbrunn: i grova jordlager kan en brunn sänka markens radontryck före inträngning.
• Ventilation: balanserad ventilation (till exempel FTX) minskar undertryck i bostaden.

Syftet är att göra vägen in svår och vägen ut enkel för radon. Kombinera därför tätning mot mark med kontrollerad frånluft från marklagret. Se till att utblås placeras så att återinträngning undviks.

Kontroll, mätning och dokumentation

Kvalitetssäkra radonskyddet innan gjutning och innan inflyttning. Gör visuell besiktning av alla skarvar, genomföringar och kantanslutningar. Använd rökpenna eller läcksökning där det går för att hitta läckvägar runt detaljer.

• Byggskede: fotodokumentation av membran, skarvar, manschetter och rördragning för sug.
• Funktionskontroll: provkör radonsug och verifiera luftflöden och undertryck i marklagret.
• Mätning: gör en initial korttidsmätning efter idrifttagning och en långtidsmätning under eldningssäsong med spårfilm för säker nivå.

Spara drift- och skötselanvisningar, ritningar och mätprotokoll. Dokumentationen underlättar förvaltning, framtida ombyggnad och eventuella myndighetsfrågor.

Kostnadsfaktorer, drift och vanliga misstag

Kostnaden påverkas av markens radonhalt, vald grundtyp och hur tidigt åtgärderna projekteras. En enkel geometri, få genomföringar och god planering gör radonskyddet smidigare. Systemval spelar in: enbart membran är enklare men mindre flexibelt än en lösning som också förbereder för radonsug.

• Drivare av kostnad: markradonklass, antal sugpunkter, membranets area och detaljrikedom.
• Bygglogistik: tid för noggrann läggning och samordning mellan mark, VVS och el.
• Mätning och uppföljning: initiala och återkommande mätningar samt funktionskontroller.
• Drift: radonfläktar drar el och filter i ventilationssystem behöver bytas enligt schema.

Vanliga misstag är att:

• punktera radonduken under senare installationer utan korrekt återtätning,
• ha för små överlapp eller inkompatibla lim- och tätmassor mellan produkter,
• placera för få sugpunkter eller använda för svag fläkt,
• glömma kantanslutningar och sprickor vid vägg/platta,
• skippa långtidsmätningen som bekräftar att kravet uppfylls över tid.

Planera in årlig visuell kontroll av genomföringar i bottenplan, funktionskontroll av radonsug och filterbyte i ventilationen. Håll koll på vibrationer och ljud från fläktar samt att utblås är fritt från hinder.

Sammanfattningsvis bygger ett säkert radonskydd på tre delar: tät grund, kontrollerad tryckbild och verifierad funktion. Gör radon till en egen aktivitet i projektet, med tydlig ansvarsfördelning och mätbara kontroller. Då minskar risken för efterarbete och du får ett nybyggt hus som uppfyller kraven med god marginal.